måndag 16 november 2009

Jag måste ha läst den här boken ett dussintals gånger.
Om jag kunde börja om som när jag läser om boken
- hade jag satt mig ner med någon och talat honom till rätta.
Jag hade berättat hur allt egentligen är. Men jag kan inte.
Den mannen är borta sedan länge och jag är allt som finns kvar.

Men vet du en sak?
Jag är fri nu. Som vågorna i havet.
Fanatsin skyddar oss och håller oss vid liv.

Du lever fortfarande, men allt mindre.
Här inne äger du allt, hela stället. Du basar överallt. Du är kungen.
Men se dig omkring - vad ser du? Allt är på låtsas. Allt är påhittat.
Du äger ingenting... Ingenting utom celler, galler och en rostig metalltrappa.
Du kommer aldrig att överleva, för på utsidan finns du inte.
Ingen kommer att minnas dig. Att uppföra mig är det som har hållit mig vid liv så här länge.

Borta... Vi är fria....


tisdag 10 november 2009

Om vi får en infektion, hur gör vi då?
Tar vi våran medicin eller struntar vi i den och väntar på att det ska gå över?
Eller är det så att vi bara väntar på att döden kommer och tar oss i handen?

Vi får lära oss 100 sätt att hantera döden.
Men inte hur man fortsätter att leva...

onsdag 9 september 2009

Skör som glas

Jag har försökt att förändras, starta en ny kula.
Men kulan är inte ny. Du var inte redo än.
Det gör ingenting. Hon ville inte att jag
skulle förändras, sluta med det jag gjorde.
Vet hon om det?
Hon hade fel, jag hade rätt.

måndag 31 augusti 2009

...

Det här är en bra dag.
Kanske en jättebra dag till och med. Jag är en bra människa. Det fanns dagar då jag kände att jag inte klarade av det. Men jag klarade av det. Jag är en bra människa, jag vet det. Jag tänkte på dig hela tiden när vi började försvinna. Jag är en bra vän, du är en bra vän – vi var bra vänner…
Det gäller att acceptera allting som det har blivit. Men allting löser sig, det gör saker och ting alltid...

lördag 9 maj 2009

Woman down!

När du tänker att aldrig mer
får du vara i hennes närhet som om du vet vad som händer dig imorgon och att inget kan bli bättre än förut som om allting var slut men du och jag vet att det finns en väg vi går genom livet steg för steg den leder bara framåt och aldrig kan vi följa den tillbak Du får aldrig vända om det blir aldrig som det var en gång det förflutna ropar kom men du får aldrig vända November och regnet som faller ner släcker den låga som har betytt Längst in i mörkret där finns något som ska väcka den till liv Och aldrig stanna upp vid minnet av en tid hur det gamla föds till nya gör din längtan fri Du får aldrig vända om det blir aldrig som det var en gång det förflutna ropar kom men du får aldrig vända om du får aldrig vända om det blir aldrig som det var en gång det förflutna ropar kom men du får aldrig nånsin vända om

I like colourful clothes and drinks in the night cuz it doesn´t remind me of who I am

"Du kan leva längre"
Nej inte så här. Jag vill inte känna mig så här sjuk. Jag har insett att riskerna är oundvikliga Det ät därför jag får streta med att... 
Jag vill avstå från återupplivning. Jag vill absolut inte ha respirator. Jag skulle avsky att ligga sådär. Så där som jag gör... Jag vill inte ha det så.
Du är ju min bästa vän vän. Det har du alltid varit och det kommer du alltid att förbli.
Drömmen om att ha dig över på en kopp te hemma i mitt hus medans våra barn lekte med varandra kanske aldrig kommer att inträffa. Men du, du är min andra halva. Nu och för alltid. Det ända du någonsin kommer att ångra, är att du aldrig tog dig mod till att göra det. Lika så jag.
Även de mörkaste nätterna har ett hårt fall. Det ändå du behöver göra är att tro.

"If someone took everything you live for, how far would you go to get it back?"

Daniel Lindström - Nån slags verklighet

torsdag 26 februari 2009

Vad händer?

Hur man än vrider och vänder på en situation, hur man än vänder upp och ner på saker - så finns det alltid ett stopp. En gräns som är nådd för länge sen. Min gräns är nåd, men det vet jag inte. Jag biter ihop och frenetiskt försöker påvisa att det inte finns någonting om är fel. Jag vet inte vad som händer längre, jag bara lever. Jag går i ett par skor som inte är mina. Jag ler med en mun som inte är min egen, och det finns ingenting som jag kan göra åt det. Jag försöker. För det kan inte blir bättre än så här. Frenetiskt är ordet och så får det även förbli...

tisdag 17 februari 2009

Även om du tog tillbaka allt som du har sagt, även om du sa förlåt för allt som du har gjort, så skulle jag aldrig se åt dig igen jag svär. Om du lovade att ändra dig och bli normal, om du sa jag kommer alltid att älska dig, skulle det inte spela någon roll. Tro det eller ej men jag älskar inte dig!

Du brände dina broar när du sa det där som fick mig att förstå vem du egentligen är. Jag vet du bär en mask som du tror ingen ser och när du försöker le så ser vi den bara mer.

Du har sårat mig mera än du tycks förstå. Du som tror på karma, och kallar dig lärd borde veta att i nästa liv blir du ingenting värd.

Du får stå kvar för jag går nu.
Och jag är starkare än du.
Jag är så mycket starkare än du.
Jag är starkare än du.
Det har jag lärt mig nu...

måndag 16 februari 2009

Jag var nära, men jag slarvade bort chansen. Jag ville inte veta det. Jag har satsat skithårt för att kompensera, kompensera försent. Jag ville bevisa...
"Men nu vet du att du klarar av det"

Att du satsar helhjärtat,
att du aldrig ger upp.

Det som skiljer dig från andra är storhet.
Så du skulle bara våga låta dig hindras av en enda motgång!

Du kände inte till allting och jag var för stolt för att be dig förstå...

tisdag 10 februari 2009

Jag har inget hjärta längre, för det har jag gett till mannen jag älskar...

måndag 19 januari 2009

Allt det mitt förra

Smärta. Man får ha det. Livet bjuder alltid på mer. Vare sig man vill eller ej. Bara man låter sig ha det kan man också glömma. Det finns ändå vissa saker att prata om. Vissa saker vill man inte höra och vissa saker säger man, som man inte kan hålla. Ibland är det inte viktigt vad man säger, hur man gör. Vissa saker ger en inget val. Vissa saker berättar man inte för någon. Och inte så ofta men då och då så är det väldigt talande vad som händer för en själv

tisdag 13 januari 2009

J.N

Vissa saker är helt meningslösa, andra är nödvändiga och dom tredje är livsviktiga. Kategorier i svart och vitt med en ytterst liten gråzoon.
Väldigt simpelt tills det kommer till den fina lilla krusiduren att det handlar om omdömet. Jag valde rätt och aldrig har mitt hjärta slagit så många dubbelslag. Tack.

tisdag 6 januari 2009

Dumhet

Det sägs många kloka saker på skämt, men det är ingenting mot de dumheter som sägs på allvar. Förståndet har sina gränser. Endast dumheten är gränslös. Man känner igen dumheten på att den inte känner igen sig själv. Dumheten är gränslös. Världsrymden sägs begränsas av sin egen krökning men dumheten fortsätter bortom oändligheten.

söndag 4 januari 2009

Jag drev dig galen. Du sa det gång på gång, mitt nya blonda hår, min lugg, min kropp, mina ögon, min personlighet. För dig var jag underbar. En blick från mig tog rytmen ur din hand. Du förstår fortfarande inte varför jag hänger runt och inte bestämmer mig. Jag grät själv, du sa att det skulle ändras. Bara tomma ord.
Kände du dig som en man, när du slängde med mig?

Mådde du bättre när du såg mig falla till grunden?

Dina lögner tyngde mig. Dina lögner fick vattnet att krusa sig.

Varje handling här i världen får en konsekvens, du skapade många.

Om du bara går omkring för alltid utan att verkligen veta vad du vill, kommer du sakta att sjunka. När du insåg att jag gett upp, släppte allt och ställde mig upp så var det du som sjönk. Men jag fortsatte att se hur du gick din väg och fortsatte säga att du hade rätt. Ansiktet nere i smutsen, det gör inte ont längre. Jag har härdats. Jag fick äntligen nog. En dag kommer jag säga allt, en dag kommer jag att berätta. Men allt kommer att komma tillbaka.

Kände du dig som en man när du slängde mig runt?

Mådde du bättre när du såg mig falla till grunden?

Mådde du bra när du insåg att jag inte orkade resa mig upp längre?

Ansiktet nere i smutsen, det gör inte ont längre. Du gör inte ont längre.